Byggrusch i kommunerna!

Eller snarare monument-ism. Det är mitt yttryck för manliga politiker (mig veterligen är det främst män som ägnar sig åt detta) som vill ”lämna något efter sig”. Som om de har ett stort behov att föda sitt ego snarare än att göra verklig nytta.

Därav denna byggboom i kommuner runt om i landet. Simhallar, idrottsarenor etc. I många fall är det motiverade byggen. Men allt för ofta inte.

I min egen kommun har vi två exempel på tosserier. Nyligen en totalrenoverad och utbyggd simhall med ett litet äventyrsbad och rutschkana. Eftersom vi har detta utbud på mycket nära håll i såväl Ronneby, Bromölla, Olofström och Tingsryd så tycker jag det var lite att ta i överkant.

Men nu till det mest makabra. Man ska bygga ny skola i Asarum. Stenbacka skolan, högstadiet som finns där nu är utdömt. Något måste göras. Men varför tittar man inte på möjligheten att skjutsa Asarumseleverna till Österslätt och Norrevång? Kan vi ha tre högstadier i Karlshamns kommun? Nej! Eftersom elevunderlaget inte är tillräckligt så planerar man en 6-9 skola!! Alla andra kommuner går ifrån detta upplägg. Jag har alltid varit motståndare. Mina argument är bl.a:

-Låt barnen vara barn så länge som möjligt. Det är tuffare klimat på högstadiet.

-Jag tror inte dagens högstadielärare är redo att ta sig an så 6. Det är redan mycket att planera och stå i så att belasta en redan hårt belastad yrkeskår ytterligare kommer att ge sämre kvalitét.

-De nationella proven kommer i så 6. De är ett klart avslut på mellanstadiet. Man checkar av kunskaperna och sätter press på lärarna att ta igen ev. Kunskapsluckor. Ska en ny lärare ha hand om nationellaproven finns risken att man faktiskt inte får lika bra återhämtning och uppföljning. Dels för att läraren just lärt känna eleven.

-Den nya läroplanen/kursplanen har tydliga stadieindelningar. Man talar tydlig om mål som ska vara uppnådda så 6 resp 9.

-Detta kommer att leda till att man stänger ytterligare låg och mellanstadieskolor eftersom man rycker bort ett stort elevantal. Vad händer med Hästarydsskolan?

Har man funderat på hur friskolorna påverkar elevunderlaget för de kommunala skolorna i framtiden? Hur kan man våga bygga fast sig med så enorma kostnader som vi pratar om här?

När elevunderlaget inte räcker i framtiden och man står där med dyra byggnader finns bara en sak att spara på och det är personal, mat etc.

När jag av en händelse befann mig på samma möte som den socialdemokratiske ordföranden för BUS nämnden förde jag fram min kritik till dessa byggplaner. Han blev tokarg. Några argument utöver att detta hade man redan beslutat och därför inte kunde ändra sig nu fick jag inte.

Jag finner bara en förklaring. MONUMENTISM!!

Tills nu har jag inte tyckt att det är ett problem att Stockholms Hälso -och sjukvårdslandstingsråd och vår statsminister är gifta.

Nog kan frågan vara värd att fundera över. Många reagerade över att Erik Åsbrink och Ylva Johanssons förhållande ledde till att en av dem var tvungen att lämna regeringen. Det blev Ylva Johansson som fick lämna. Det stormade kring Anitra Steen i och med att hon var chef för systembolaget och samtidigt hade en relation med dåvarande statsminister.
Det förvånar mig att ingen har väckt frågan huruvida det är lämpligt att vår statsminister är gift med vårt lands största landstings,Stockholm, högste politiska ledare. Kan hända att det beror på att de hade sin relation långt före valet. Väljarna visste vad de valde. Kan hända har man inte sett att det kan leda till problem. Fast jag personligen är tveksam till att man ska tvingas välja mellan kärlek och karriär så förstår jag problematiken. Och jag är förvånad över att ingen ser det som ett problem även i detta fall. Nu när propositionslistan kom upp och frågan om det kommunala utjämningssystemet saknas på dagordningen så kan i alla fall inte jag låta bli att undra om det spelar roll att den som är högste politiske ledaren för ett av de landsting som drabbas hårdast av föreslagen förändring faktiskt är gift med den som styr vilka propositioner som ska upp. Och det faktum att moderaterna inte har presenterat en enda förklaring till varför de håller på frågan gör ju att jag bara undrar än mer.

Finland mot Sverige. Storstryk för Sverige!

Faktiskt har vi bra mycket bättre chans mot Finnarna i ishockey än i skolan.
I helgen var jag på ett seminarie där man behandlade frågan varför Finlands har så bra resultat i PISA* undersökningarna år efter år. En finsk man, tidigare rektor i Finland, Kurt Thorsell, beskrev det finska skolsystemet.
Jag lyssnade förväntansfullt och trodde ett konkret svar skulle serveras. Men icke.
Jag ställde flera frågor:
Har ni klasslärare eller ämneslärare i så 1-6
Har eleverna sk. egen planering?
Har lärarna hög lön?

Svaren var att de inte har klasslärare utan samma lärare följer en klass. Man har katederundervisning, lärarnas löner var inte så höga. Något högre än de svenska.
Vidare fick vi veta att:
97% av skolorna är kommunala.
Det är svårt att komma in på lärarutbildningen.
Lärare har hög status i samhället.
Ringer man hem och berättar att barnet inte skött sig i skolan blir föräldrarna upprörda och skäller på sitt barn. Skolan är mycket viktig för att man ska kunna få jobb.
Man har inga nationella prov! De man har är stickprov och anonyma.
Man har ingen skolinspektion!
Man har katederundervisning.
Man har en tydlig läroplan.
Läraren på högstadiet har behörighet i ett huvudämne och ett till ämne. I Sverige har en lärare 4-5 ämnen på högstadiet.

Gymnasiet skiljer ganska mycket. Man har helt särat på yrkesgymnasierna och de studieförberedande.

Men tillbaka till 15 åringarna.
Jag tror det har mycket med att göra att det är bättre disciplin på lektionerna i Finland. Tänk att de jobbar hela lektionen, inget trams och inte en massa tillrättavisningar som stör och äter lektionstid. Då får de ju så mycket mer lektionstid! Att föräldrarna lyfter skolan och påpekar att den är viktig gör också att eleverna blir mer motiverade. Jag tror även att de höga inträdeskraven på lärarutbildningen spelar roll.
Själv läste vi ihop med ingengörerna när jag läste till lärare i Kristianstad och drygt hälften hoppade av eller blev petade. Men så har det inte sett ut över hela landet! Tyvärr ändrade man och avskaffade den 4-9 resp 1-7 utblildningen man hade då där man valde inriktning. Själv valde jag matte/NO . Jag har vid ett annat seminarie fått veta att en stor del av de som undervisar i matte på låg och mellanstadiet avskyr ämnet enligt en studie! Kanske innebär de höga intagningskraven på lärarutbildningen  i Finland ett filter mot dessa. För de har klasslärare precis som vi. Och i Sverige finns ju faktiskt en och annan som är just matte/NO lärare på låg och mellanstadiet.
Det vore naturligtvis ännu bättre om man på högstadiet endast undervisade i 2 ämnen. Det skulle ge läraren möjlighet att fördjupa sig i sina ämnen på ett helt annat sätt och det vore lättare att hålla sina kunskaper i topptrim. Det blir färre bollar i luften och därmed mindre stress. Att ha en massa planeringar i gång är ett otyg och äter på undervisningen. Och all den dokumentation vi har i Svensk skola idag! Det om något bidrar till sämre resultat. Det är jag övertygad om. Precis som läkarna i Sverige så har lärarna på tok för mycket dokumentation. Vi dokumenterar för att försäkra oss om att allt ska gå rätt till men det leder till att det inte gör just det! Vi vill kvalitetssäkra men är det det vi gör?

Mina slutsatser:
Höj intagningskraven på lärarutbildningen. Att läsa ihop med ingengörsutbildningen är inte dumt. Men då ska man även ha de två dagar med skolinriktning som vi hade utöver. Tufft men bra. Det blir mindre tufft att komma ut som lärare om man är bra rustad.

Ha ämneslärare på låg och mellanstadiet.

Ha 1-2 ämneslärare på högstadiet. Här tror jag man valde att ha lättplacerade lärare istället för kvalitet. man tog den enkla vägen, lätt att göra schema t ex, istället.

Ha kvar de nationella proven. De behövs. Även om Finland lyckas bra ändå är jag tveksam till att avskaffa dem.

Man har nu infört en tydligare läroplan. Det är bra.

Höj rektorslönerna så att vi får bra skolledare. De måste bli bättre på att stötta lärarna och våga stå på sig mot föräldrar som klagar på läxor, att deras teling blivit utvisad från lektion etc. I deras utbildning måste fokus läggas på att vara en god ledare och chef. Lyft bort de administrativa uppdragen från rektorn. Låt ekonomifunktionen sköta den biten.

Mer undervisning och mindre planering. Mötet mellan elev och lärare är viktigast av allt.

50 minuters lektion ska vara 50 minuters lektion. Varje tillrättavisning av en elev tar minst 2 minuter! 10 tillrättavisningar blir....!! Lägg därtill att de elever som försöker delta aktivt tappar tråden när man blir avbruten. Här har vi ett stort föräldrar ansvar. Man måste lära sina barn att visa hänsyn. Jag tror Finska elever får mycket mer lektionstid helt enkelt. Elever har vid flera tillfällen sagt till mig att jag är sträng men snäll! De trivs bättre i ett klassrum med ordning och reda. Då blir ingen kränkt. Är det stökigt kan man inte heller läsa av om någon inte mår bra. Lugn och ro är A och O.

.För att sticka ut näsan ännu mer så tänker jag påstå att elever med invandrarbakgrund och de som idrottar är mycket mer disciplinerade och ambitiösare. De förstår att man måste vara tyst när tränaren pratar och de förstår att ju mer man tränar desto bättre går det. De som spelar dataspel halva nätterna kan såklart inte prestera så bra. Det kunde man tycka att föräldrar skulle förstå. Föreläsaren Kurt Thorsell återkom hela tiden till att inställningen till skolan är viktig och i Finland anser man att skolan är mycket viktig.

Min praktikhandledare gav mig ett ovärderligt tips och det vill jag gärna dela med mig av:
Man ska skriva upp närvaron efter lektionen. För att ha koll på att man sett alla


*PISA är en undersökning som görs vart 3:e år där man jämför 15 åriga elevers kunskaper i Läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Centerns kommundagar

Då var man hemma efter intensiva dagar i Västerås.
Mycket inspirerande och väldigt trevligt att träffa Centerpartister från hela landet.
Bäst av föredragen var Anna-Karin Hatts om framtidens energiförsörjning kontra växthusgaserna och det som behandlade den lilla nätta frågan varför i hela friden finska elever klarar PISA undersökningen så mycket bättre och de svenska klarar den så dåligt.
Jag skriver lite mer ingående om den finska skolan i ett inlägg för sig. Den frågan förtjänar sitt eget utrymme!

Anna-Karin Hatt skulle jag beskriva som en visionär med båda fötterna på jorden.
Under hennes seminarie så deltog och föredrog ABB:s VD Johan Söderström. Dels var det intressant att få en beskrivning av ett så stort och viktigt företag som ABB är för Sverige och inte minst för att det är ett stort företag i Blekinge, Karlskrona. Men också för att han pekade på framtidsmöjligheterna i och med att vi ska minska utsläppen av koldioxid. Han verkade se de tydliga kraven på minskning från politiken som en möjlighet att utveckla sitt företag och att detsamma skulle växa rejält i och med detta. Alla krav på ny teknik verkar ABB redo att ta sig an och genom det vinna större marknadsandelar.
Och det rimmar med hur jag ser på saken i ett vida perspektiv; vi är inte längre med och slåss på den absoluta toppen vad gäller biltillverkning. Här har vi en ny marknad där vi är långt framme och ska så fortsätta vara. Detta är vår grej!

Litet vad han sa:
-800 000 personer i Tyskland tillverkar lika mycket el genom solceller på sina hustak som kärnkraftsindustrin tillverkar.

- 50% bor i städer och dessa står för 2/3 av koldioxidutsläppen.

- Vi måste lägger mer forskning nämre verksamheten. Idag är den på basnivå.

Han höll Anna-Karin Hatts arbete väldigt högt och det märktes att han respekterade henne väldigt. Ovanligt att en VD från näringslivet så öppet visar sitt gillande. Men roligt. Hon är duktig och hon är vad Svenskt näringsliv behöver. Löser vi energifrågan på ett bra sätt så kan det bli en Win Win situation.