Karin Söder satte ner foten mot apardheiden

Ibland undrar jag om kön skiljer oss åt mer i ställningstagande i olika frågor än själva partitillhörigheten. Jag är i alla fall tillräckligt övertygad om att vi ser saker på olika vis och därför behövs en bra mix bland politikerna. Både ålder, bakgrund och kön. 

Nelson Mandelas bortgång har satt fart på och påmint oss om den förfärliga apardheiden.

Och det görs såklart politik av det. Valrörelsen är redan här och det driver upp tonen.

När nu S smutskastar Carl Bild för att M vägrade skriva på om handelsbojkott mot apartheidregimen så glömmer man att berätta att Ingvar Carlsson inte heller ville säga till Svenska bolagen att dra sig ur Sydafrika. Oavsett politisk färg så lockar köttgrytorna våra ledare. Men en skillnad finns, som sagt inte i form av politisk färg, men faktum är att det var Karin Söder, Centerpartiets partiledare och den  enda kvinnliga, som satte ner foten och pressade Carlsson mot ett ställningstagande emot apartheidregimen.

S kvinnorna hade samma inställning som Karin Söder. 

Här ser man ett tydligt exempel på att kvinnor såg saker ur ett annat perspektiv. De mänskliga värdena sattes över de ekonomiska. 

https://www.facebook.com/lena.ek.71/posts/730748853602747

Invandring bidrar till välfärd

Henrik Brors på DN redogör OECD:s undersökning om huruvida invandrare kostar samhället pengar eller genererar pengar. Med andra ord så finns det nu ett underlag för det vetandet jag trott mig ha. Och det finns fog för mig att säga till SD och alla andra rädda själar där ute: Vad var det jag sa.

Jag sa en gång till Jimmy Åkesson och hans vapendragare (För Åkesson lyfte inte på baken ur stolen de åren han satt i fullmäktige vad jag kan minnas) Richard Jomshof i fullmäktige när Jomshof hade sitt utlägg om den där kakan som inte räcker till alla;  "om fler händer bakar kakan blir den större"

Invandrare betalar mer till samhället än de får tillbaka

Publicerad 2013-06-13 11:00

Bryssel Invandrarna betalar mer till samhället än de får tillbaka. Det visar den första internationella rapporten om invandringens ekonomiska följder i Sverige och övriga industriländer.

Annons:

Det är OECD, den internationella samarbetsorganisationen, som gjort denna politiskt kontroversiella undersökning i 27 länder. Invandringen är en het fråga i de flesta länder, där partier som vill stoppa eller kraftigt begränsa möjligheten för flyktingar och arbetskraftsinvandrare att få uppehållstillstånd hävdar att samhället skulle tjäna stora belopp på en sådan politik. I Sverige har Sverigedemokraterna i flera år krävt en statlig utredning om invandringens kostnader.
OECD har i sin stora undersökning jämfört vad invandrarhushållen betalar in i skatter och avgifter med vad de kostar i form av socialbidrag, pensioner och annan samhällsservice. Nettot blir ett plus för samhället i de flesta av de 27 länderna, med ett genomsnitt på drygt 3 000 euro per år (26 000 kronor) och hushåll.
Även i Sverige bidrar invandrarna mer till stat och kommun än de får tillbaka. Enligt OECD blir det ett plus för samhället på någon tusenlapp per år.
Det största samhällsvinsten på invandrarhushållen gör Schweiz med cirka 15 000 euro.
Det är bara i fem av de 27 länderna där invandrarna är en nettokostnad för samhället, däribland det stora invandrarlandet Tyskland. Men det beror på de höga kostnaderna för pensioner till invandrare som kom efter andra världskriget från Östeuropa med tyska pass. Räknas pensionerna bort går invandringen med ett stort plus i Tyskland.
OECD har även tittat på inkomster och kostnader för de invandrare som inte har medborgarskap med motiveringen att den politiska debatten i många länder skiljer på "utlänningar" och "invandrare". Den beräkningen visar att dessa hushåll är mer lönsamma för samhället än hela gruppen invandrare.
För "utlänningarna" blir det ett plus på cirka 6 000 euro för samtliga undersökta länder, och ett plus på nära 5 000 euro i Sverige. Skillnaden beror främst på lägre kostnader för pensioner.
OECD-rapporten baseras på uppgifter för åren 2007-09, före den djupa finanskrisen. Men OECD har också undersökt följderna av finanskrisens första år. Den jämförelsen visar att finanskrisen sänkte invandrarhushållens bidrag till samhället med cirka 1 000 euro per år, ungefär lika mycket som övriga hushåll.
Men i några länder ökade oväntat invandrarnas bidrag till samhället. I Sverige räknar man med ett plus på cirka 800 euro, medan nettobidragen från övriga hushåll minskade ungefär lika mycket. Enligt OECD beror det här på att många invandrare inte har lika starkt socialt skyddsnät som övriga medborgare, samtidigt som många invandrare började arbeta mer för att kompensera för krisens följder.

Källa:
http://mobil.dn.se/ekonomi/invandrare-betalar-mer-till-samhallet-an-de-far-tillbaka/?brs=d

Operationsrobot. Äntligen!

Äntligen är den på plats. Operationsroboten.
Som jag har kämpat för att den skulle komma på plats! Och motståndet som var så obegripligt. Tills jag nyligen fick reda på varför Kronoberg var så emot att vi skaffar en robot. Jo då. Fortfarande svallvågor som går efter förre minst sagt självsvåldige landstingsrådet som gick sin egen väg utan att precis förankra saker och ting. Den gamla typen av politik hoppas jag numera är avskaffad där man på eget bevåg lovar än hit och än dit utan vare sig förankra det i hemlänet eller först utreda saker och ting.
Det enda man kan göra är att lära av idioter (vilket man ju faktiskt kan göra, så någon nytta gör de väl) och skaka av sig det som varit och blicka framåt.

Igår fick vi se den i verkligheten. Den var mindre än jag trodde. Otrolig precision och bra bild när man med ett litet lätt tumgrepp styr "armarna".
Sannolikt kommer den inte leda till bättre resultat vad gäller själva borttagandet av tumörer. En duktig kirurg idag gör ett lika bra arbete med öppenkirurgi som med robot. Men det finns många andra fördelar:

-Den kommer att ge våra läkare enormt mycket bättre arbetsställning. Och som landsting måste man vara rädd om vår viktigaste resurs nämligen personalen.

- Vi blir ett attraktivt landsting. Nu har vi ju räddat kvar urologerna i Blekinge.  Att skicka iväg patienterna och köpa vård kan kosta i en annan ände.Vi behöver en bred spännvidd av kompetenser för att kunna ha en akutmottagning i länet.

- Den kommer att leda till färre infektioner i samband med operation. Mindre hål in i kroppen helt enkelt.

- Patienter kommer att få mindre smärtor i samband med operationen och snabbare läktid. Oerhört mycket bättre för patienten.

- Vårdtiderna kommer att minska. Vi har ju brist på vårdplatser så snabbare flöden är ju kanon.

- Patienten klarar sig själv fortare vilket kommer att avlasta kommunerna.

- Kortare sjukskrivning ger en samhällsvinst.

Glädjande är också att man i Blekinge ska operera både kvinnliga och manliga åkommor.